Contents  



Tools  





PROGRAMKRAV

-

VENTILATION

om- och nybyggnad av kontor


Programkrav ventilation

Syftet med programkraven är att underlätta för beställare och andra i branschen att upphandla energieffektiva ventilationssystem. Därmed minskar miljöbelastningen eftersom den största miljöpåverkan en ventilationsanläggning har är energianvändning under drift. Samtidigt ska inomhusmiljön i de lokaler som betjänas av ventilationsanläggningen vara bra. Här finns därför även exempel på målvärden för en god inomhusmiljö. Yttre miljöpåverkan annan än energianvändning ingår inte.

Det finns andra områden, än ventilation, som har en stor påverkan på innemiljön, t ex städning. Här finns hänvisningar till litteratur inom området.

Ett viktigt allmänt krav på ventilationen är att de tekniska lösningarna skall präglas av en helhetssyn, som omfattar alla berörda teknikområden dvs. ventilation, inneklimat, bygg, miljö, drift och underhåll. I helhetssynen ingår krav på energieffektivitet, servicevänlighet, robusthet, totalekonomi och nöjda hyresgäster.

I många byggnader ändras verksamheten med tiden, vilket kan förändra kraven på ventilation. Detta medför att ventilationssystemet kan behöva göras mer eller mindre flexibla.

 

Funktionskrav bör ställas på olika nivåer: för hela byggnaden, för delsystemen och för komponenter. Med funktionskrav menas att det är själva funktionen som det ställs krav på, inte på den teknik som används för att uppnå en viss funktion. Vi vill också att kraven ska vara möjliga att verifiera/mäta i färdig anläggning, så långt det är möjligt.

Nedan specificerade krav gäller rum, då de används. När rummen inte används får luftflödet reduceras, dock inte så att hälsorisker uppstår eller så att skador på byggnaden eller dess installationer riskeras.

Vi har använt benämningen "programkrav". Programkraven är frivilliga att använda och inte något lagkrav. En beställare kan dock göra kraven till obligatoriska i sina projekt. I de fall motsvarande lagkrav finns är programkraven lika med eller bättre än gällande lagkrav.

Denna del, "programkrav", innehåller själva kraven. Där anledning funnits har kraven delats in i bör- och skallkrav. "Förklaringar" innehåller utförligare beskrivningar och definitioner av kraven. Varje nummer i förklaringarna har sin motsvarighet i programkraven.


Energieffektiv ventilation

1.     Energieffektiv ventilation

1.1 Eleffektiva fläktsystem

En bra princip vid dimensionering av en ventilationsanläggningar är att använda livs­cykelkostnadsoptimering (LCC - optimering). Huvudprinciperna för detta beskrivs i förklarings­­delen. Vid schablonval av lämplig elenergi/effektivitetsnivå kan normalt nedan­stående nyckeltal för eleffektivitet användas. Förslag till riktvärde för värmeväxlare anges.

Nybyggnad

Anläggningar 0,2 m3/s och större

Specifik fläkteffekt SFP          kW/(m3/s)

Systemtyp

Skallkrav

Börkrav

FTX

2

1,5

FVP

1

0,8

F

0,5

0,4

Anläggningar mindre än 0,2 m3/s

Specifik fläkteffekt SFP          kW/(m3/s)

Systemtyp

Skallkrav

Börkrav

FTX

2,5

2

FVP

1,3

1

F

0,8

0,6

Ombyggnad

Anläggningar 0,2 m3/s och större

Specifik fläkteffekt SFP          kW/(m3/s)

Systemtyp

Skallkrav

Börkrav

FTX

2,5

2

FVP

1,3

1

F

0,6

0,4

Anläggningar mindre än 0,2 m3/s

Specifik fläkteffekt SFP          kW/(m3/s)

Systemtyp

Skallkrav

Börkrav

FTX

3

2,5

FVP

1,5

1,3

F

1

0,8

Skallkrav

Börkrav

Temperaturverkningsgrad för värmeåtervinning

> 60 %

> 75 %

2. Energieffektiv komfortkyla

I lokaler är det viktigt att förhindra övertemperaturer under sommaren. Det går att uppnå normala komfortkrav utan installation av kylmaskin. Komfortkraven uppnås då genom att avskärma solen och minimera de interna värmelasterna. Om extremt höga interna värmelaster förekommer, och dessa åtgärder inte räcker för att uppnå komfort, bör frikyla övervägas. Om denna åtgärd inte heller är tillräcklig utan kylmaskin måste installeras ska den väljas efter principen lägsta livscykelkostnad.

                                                                                                                                                                                                 

Skall-krav

Bör-krav

2.1

Solinstrålning begränsas genom solavskärmning i söder, väster och öster

solfaktor £ 0,25

solfaktor £ 0,15

2.2

Värmelast från kontors­maskiner:

£ 15 W/m2

£ 10 W/m2

2.3

Värmelast från belysning:

£ 18 W/m2

£ 13 W/m2

2.4

Frikyla                                                                                                                                                                                                                              Ja                                                                              N

frikylfunktion finns

2.5

Princip för val av kylmaskin

lägsta livscykelkostnad

3. Exempel på mål för inomhusmiljön

Skall

Bör

Referens

Enkäter

3.1

Brukarenkät om inomhusmiljö

efter ombyggnad

före och efter ombyggnad

"Örebroenkäten"

Termiskt klimat

3.2

Operativ temperatur under vinter­säsong i vistelse­zonen

22°C +-2°C

R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet

3.3

Operativ temperatur under sommar­säsong

Normalt:  24°C+-2°C

Kortare perioder:

Max 27°C

Min 20°C

R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet

3.4

Lufthastigheten i vistelsezonen under vintersäsong

< 0,15 m/s

R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet

3.5

Lufthastigheten i vistelsezonen under sommarsäsong

< 0,25 m/s

R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet

3.6

Vädringsmöjlighet

öppningsbart fönster/vädringslucka finns

NKB-skrift 61

Föroreningar i uteluft/tilluft

3.7

Placering av byggnad och uteluftsintag

samråd med kommunens miljöförvaltning har skett

Luftkvalitet

3.8

Koldioxid

1 h medelvärde

max 1000 ppm

R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet

3.9

Radon

Nybyggnad: 200 Bq/m3

Befintliga lokaler: 400 Bq/m3

AFS 2000:3

BBR

3.10

Formaldehyd

0,5h medelvärde

< 0,05 mg/m3

R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet

3.11

Kolmonoxid

< 0,5 mg/m3

A8:1997, Byggforskningsrådet

3.12

Hälsofarliga ämnen enligt KIFS 1994:12

ej onormalt höga halter jmf med ute­luften

3.13

Mögellukt

skall inte förekomma

3.14

Avgaslukt

skall inte förekomma

3.15

Luftkvalitet (utöver ovanstående nivå)

möjlighet att förbättra luftkvaliteten jmf med ovanstående värden i vissa utvalda rum

Ljudnivåer från byggnadens tekniska installationer

3.16

Ljudnivå

Kontorsrum

< 35 dB(A)

< 30 dB(A)

Bör: R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet samt Skall:T6:1993, Byggforskningsrådet

Konferenslokal

< 35 dB(A)

Skall: R1- Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet

3.17

Ljudnivå lågfrekvent (< 500 Hz)

Kontorsrum

< 50 dB(C)

Skall:T6:1993, Byggforskningsrådet

Rekommendationer för infraljud; se förklaringarna

Drift och underhåll

3.18

Drift- och underhållsinstruktion

målgruppsanpassade instruktioner ska finnas

6-stegsprogrammet, Folkhälsoinstitutet

3.19

Driftinstruktion

·         introduktionsavsnitt

·         situationsplan

·         orienteringsplaner

·         översiktsscheman

·         driftkort

·         uppgifter om åtgärder vid fel

ska finnas

VVS AMA

3.20

Underhållsinstruktion

·         tillverkarnas instruktioner och rutiner för underhåll av apparater och komponenter

·         beskrivning av förebyggande underhåll och felavhjälpande åtgärder

·         förteckning över reservdelar samt förbrukningsmaterial

ska finnas

VVS AMA

3.21

Driftpersonalens deltagande i projektet

närvarande vid projektmöten

6-stegsprogrammet, Folkhälsoinstitutet

närvarande vid samordnad funktionsprovning

förfrågningsunderlag på remiss till driftpersonal före upp­handling

3.22

Idrifttagning

plan bifogas

6-stegsprogrammet, Folkhälsoinstitutet

3.23

Möjligheter till kontroll av klimat och energianvändning

centralt samt på plats i lokal med enkel avläsning

 redovisas skriftligt med placering av erforderliga givare

datoriserat system med loggnings­funktion

6-stegsprogrammet, Folkhälsoinstitutet

Lokalutformning map städning

Bygg rätt för städning och fönsterputs. Svensk Byggtjänst


Upphandling av städtjänster

3.24

Städentreprenören

Folkhälsoinstitutet/ Stockholms läns landsting, Städning – en viktig faktor för en sund inomhusmiljö

3.25

Deponerat damm efter städning

                                                                                      0,06

Danska statens byggforsknings­instituts, Indeklima­håndbogen, SBI-anvisning 182:1995

Go to Top